Basuppgifter

Fastighetens namn	Talvikkitie 38
Fastighetens adress	Talvikkitie 38 01300 VANDA
Antal lägenheter	132
Antal affärslokaler	2
Hustyp	Flervåningshus
Våningstal	6 - 7
Fastighetens byggnadsår	2018
Fastighetens ägare	Sato-Asunnot Oy http://www.sato.fi
Disponentbyrå	Retta Management tfn 0102285000

Organisation

Servicechef	Sara Korhonen SATO sara.korhonen@sato.fi
Asiakaspalvelu	Asiakaspalvelu SATO tfn 020 334443 asiakaspalvelu@sato.fi
Talomestari	Mika Loikkanen SATO mika.loikkanen@sato.fi

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Mellersta Nyland.

Uppvärmningsmetod	Fjärrvärme
Huvudvattenkran	Lämmönjakohuone
Värmefördelningsrum	C-portaan ala-aula
Elcentral	1. kerroksen A-C-porraskäytävien välisellä käytävällä
Ventilationsmaskin	7. kerros (A- ja C-porras)
Nödstopp för ventilationen	Porraskäytävien sisäänkäynneillä
Fastighetsskötsel	Asuma Palvelut (Hakunila) tfn 0207 792 300 jourtelefon 0207 792 300
Elleverantör	KSS Energia Oy tfn 05885111 jour 05885111 https://www.kssenergia.fi/kssenergia
Vattenbolag	HSY Vesi jour 0915613000 https://www.hsy.fi/fi/asiointi/vikailmoitukset/vesikatkot
Försäkringsbolag	LähiTapiola Pääkaupunkiseutu Keskinäinen Vakuutusyhtiö
Samlingsplats	Talvikkitien jalkakäytävä (A-portaan puoleinen pääty)
Alternativ samlingsplats	Määritetään tarvittaessa
Antal skyddsrum	2
Skyddsrummets placering VSS1	A-portaan 1. kerros (irtainvarasto)
Skyddsrummets placering VSS2	D-portaan 1. kerros (irtainvarasto)

Lokaler i fastigheten

Affärslokaler

Placering	Namn
1. kerros	Grill House
1. kerros	Liiketila 1

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag	Namn	Telefonnummer	Journummer
Servicebolag	Asuma Palvelut (Hakunila)	0207 792 300	0207 792 300
Hisservice	KONE Hissit Oy (2)		0800 15063

Övriga viktiga nummer

Företagare	Telefonnummer	Jourtider
Allmänt nödnummer	112	24 h
Giftinformationscentralen	0800 147 111	24 h

Olyckor

Risker

• fall
• halkning
• snubbling
• ras av snö eller is på en människa eller på egendom
• olyckor som drabbar barn på lekplatser
• trafikolycka
• högt fall
• skärsår
• skada som orsakats av verktyg
• hinder på räddningsvägen

Följder

• egendomsskador
• personskador
• dödsfall

Brandfaror

Risker

• kortslutningar
• brand som orsakas av trasig elanordning
• brand orsakad av fett eller annan brand i köket
• vårdslös rökning
• mordbrand
• brand som orsakats av barnlek
• glömda påslagna elapparater
• brandbelastning invid husvägg
• förvaring av lösören i passager
• förvaring av lösören i trappuppgångar
• branddörrar öppna
• inspektionen av brandsläckarna är inte utförd
• bristande underhåll i centralen för larmsljus
• obevakad förbränning av ljus
• hinder på räddningsvägen

Brandfarliga objekt är bland annat lägenheternas kök, bastu och förråd, tvättstuga, torkrum, tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.

Följder

• egendomsskador
• rökskador
• personskador
• dödsfall

Vattenskador

Risker

• översvämning
• häftigt regn
• vattentätheten av konstruktioner brister
• olycka som beror på bygg- och materialfel
• trasiga tvättmaskiner och kylanordningar
• vandalism
• rörbrott

Följder

• egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Placeringen av huvudvattenkranarna har markerats.
• VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
  • VVS-entreprenören ska ha tillräckliga installationsrättigheter och entreprenören ska ha utfört motsvarande arbeten tidigare.
  • VVS-inspektioner görs enligt serviceprogrammet.
• Rörsystemens skick undersöks regelbundet.
• Egna renoveringar och annat ändringsbyggande ska övervakas och upptäcktabrister i byggandet ska påtalas direkt.
• Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
  • Tvättmaskinens och diskmaskinens filter och luddfilter ska rengöras en gång i månaden.
  • Baksidan av kylskåpet ska dammsugas en gång i månaden eller minst en gång om året. I samband med detta lönar det sig att visuellt kontrollera kylskåpets skick, även i för kompressor och läckageskydd.
  • Under alla större hushållsmaskiner (kylskåp, frys, diskmaskin och ibland tvättmaskin) ska det finnas ett läckageskydd som underlättar upptäckten av eventuella vattenskador.
• Höstlöven ska avlägsnas från tak och rännor i slutet av hösten.
• Förebyggande underhåll av maskiner i tvättstugan. Underhållet ska utföras varje år av ett expertföretag.

Sjukdomsattacker

Risker

• hjärtinfarkt
• insulinchock
• hjärninfarkt
• hjärnblödning
• epilepsi
• svimning
• hinder på räddningsvägen

Följder

• personskador
• dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
• Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
• Det rekommenderas att de personer som behärskar första hjälpen kartläggs
• Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.

Fara för strålning eller gas

Följder

• strålningssjukdomar
• dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
• Lagring av hemförråd.
• Ventilationens nödstopp markeras med skyltar.
• Säkerhetsorganisationen ska känna till placeringen av ventilationens nödstopp.
• Upprättande av instruktioner för olyckor med farliga ämnen.
• Fastigheten har skyddsrumsplatser vid adressen
• Skyddsrummets funktionsduglighet upprätthålls.
• Söka skydd i ett skyddsrum.
• Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.
• Läs verksamhetsinstruktionerna.

Stormskador

Risker

• olika naturfenomen

Följder

• elavbrott
• egendomsskador
• personskador
• dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Inspektion av tak och rännor av ett sakkunnigt servicebolag och korrigering av brister.
• Kontroll av träd på fastighetens område.
• Borttagning av farliga grenar.
• Allmänt underhåll av gården.
• Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
• När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
• Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
  • reservförråd
  • lampa och batterier
  • stearinljus och elddon
  • batteridriven radio

Kriminell verksamhet

Risker

• lägenhetsinbrott
• källarinbrott
• graffiti
• förstörelse av egendom

Följder

• egendomsskador

Ravintolan toiminnan riskit

Riskit

• Tulipalo
• Aggressiivinen asiakas
• Vesivahinko
• Työvälineiden aiheuttamat vammat
• Murto
• Ilkivalta

Seuraukset

• Henkilövahingot
• Aineelliset vahingot
• Ravintolan toiminta keskeytyy

Toimenpiteet ja turvallisuusjärjestelyt

• Rasvahormit puhdistutetaan säännöllisesti vähintään kerran vuodessa
• Rasvasuodattimet puhdistetaan tarvittaessa
• Sähkölaitteet pidetään kunnossa
• Sisusteet oikeaa palosuojausluokkaa, käytetään esim. palosuojattuja tekstiilejä
• Jätteet ja palava materiaali säilytetään lukituissa tiloissa
• Avotulen turvallinen käyttö
• Henkilökunnan tulee ilmoittaa havaitsemistaan turvallisuuspuutteista välittömästi omalle esimiehelleen
• Vialliset koneet huolletaan asiantuntevan huoltoliikkeen toimesta
• Tilassa alkusammutuskalustoa

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering

Beskrivning	Porraskäytävissä savunpoistoluukut. Väestönsuojista savunpoisto hätäpoistumisluukkujen kautta. Autohallissa oma savunpoisto (savunpoisto sisäpihalle)
Utlösning av rökevakuering	Porarskäytävien sisäänkäynneillä

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus

Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus

Beskrivning	Akkuvarmenteiset poistumisopasteet
Täckning	kerroksen tilojen poistumisreiteillä ja uloskäynneillä

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: Porraskäytävien sisäänkäynneillä

Brandsäkerhet

Brandlarm

Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.

Brandlarm

Beskrivning	Verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet
Täckning	Porraskäytävissä ja asuinhuoneistoissa
Utrustningens modell	Nätström
Typ av larm	Lokalt alarm

Räddningsväg

Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.

• Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
• Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
• Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
• I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.

Räddningsväg

Placering	Talvikkitie ja Hernetie. Sisäpihan kannen pelastustien kantavuus 32t. Akselipaino 9t.
Beskrivning	Nostopaikat lisäksi A-porraskäytävän puoleisella seinustalla sekä sisäpihalla. Sisäpihalle ajo Hernetien kautta.

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 7 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster eller en balkong i en lägenhet. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)

Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.

En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.

1. kerroksen liiketilat

• Liiketiloista pääsee poistumaan suoraan kadulle.
• Ravintolan keittiön kautta pääsee lisäksi takakäytävälle, jonka kautta on mahdollista poistua A- tai C-porraskäytävän kautta ulos

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan

Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.

Berätta vad som har hänt

Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.

Ange exakt adress och kommun

Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.

Svara på frågorna som ställs till dig

Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.

Angera enligt givna instruktioner

Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.

Avsluta samtalet först när du får lov till det

Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt

• Har personen fallit eller svimmat?
• Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?

Kontrollera personens tillstånd

• Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?

Kontrollera andningen

• Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.

Gör nödanmälan

• Ring nummer 112.
• Berätta varifrån du ringer.
• Berätta vad som har hänt.
• Agera enligt anvisningarna.

Ge första hjälpen vid behov

• Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.

En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.

Observera patienten.

• Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.

Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten

• Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand

Rädda

• Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
• Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.

Varna

• Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
• Hänvisa människorna till samlingsplatsen.

Slå larm

• Ring nödnumret 112 på en säker plats.
• Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
• Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.

Släck

• Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
• Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
• Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.

Begränsa

• Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
• Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.

Vägled

• Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.

Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!

Vid utrymning är samlingsplatsen: Talvikkitien jalkakäytävä (A-portaan puoleinen pääty)

Alternativ samlingsplats: Määritetään tarvittaessa

Brand – riktlinjer, när trygg utrymning är förhindrad

Ibland kan en brand som härjar på ett annat ställe förhindra trygg utgång från fastigheten. I dessa fall är det klokast att stanna kvar i ett utrymme där det inte finns rök, med dörrar och andra öppningar stängda.

Stanna kvar i lägenheten och håll dig lugn.

• Flervåningshus består av brandsektioner, där brandspridningen till andra sektioner förhindras genom konstruktionsåtgärder.
• Att hoppa från hög höjd kan vara ödesdigert, men inte att stanna kvar i bostaden.

Gå ut på balkongen eller till ett fönster och väck uppmärksamhet

• ropa
• blinka med ljusen
• vifta med något synligt
• du kan också ringa nödnumret 112 och ge den exakta adressen på platsen där du befinner dig.

Förbered dig på att elden sprids.

• Tappa vatten i både badkaret och handfatet för säkerhets skull.
• Om det börjar komma in rök i lägenheten genom dörrspringor, postluckan eller ventilationsventiler, vädra med frisk luft och täta läckorna med fuktiga textilier.
• Om bostadens dörr börjar bli het, bör du kyla ner den med vatten.
• Om lågorna slår mot bostadens fönster, flytta lättantändliga föremål bort från fönstrens närhet.

Följ instruktionerna som myndigheterna ger.

Verksamheten på samlingsplatsen

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

• ta hand om eventuella skadade
• ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
• meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig

• Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
• Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
• Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer

• Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
• Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
• Anmäl omgående
  • till servicemannen: Asuma Palvelut (Hakunila), tfn 0207 792 300, jourtelefon 0207 792 300
• Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
• Huvudvattenkran: Lämmönjakohuone
• Värmefördelningsrum: C-portaan ala-aula
• Elcentral:
  1. kerroksen A-C-porraskäytävien välisellä käytävällä

Ifall vatten hotar utanför byggnaden

• Utred vad som orsakar vattenhotet.
• Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
• Försök hindra att vattnet når byggnaden
  • med säckar
  • genom att använda plastövertäckningar
  • genom att leda bort vattnet från byggnaden
• Tillkalla mer hjälp vid behov.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

• Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
• Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
• Be om hjälp i mån av möjlighet.
• Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

• Gör inte motstånd.
• Gör bara det som den hotfulle ber om.
• Försök varna andra i mån av möjlighet.
• Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
• Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen

• Gå in.
• Stanna inne.
• Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
• Slå på radion och invänta anvisningar.
• Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
• Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

• Om du är inomhus och känner gaslukt:
  • stanna inomhus
  • de övre våningarna ger det bästa skyddet
  • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
  • stanna på de övre våningarna tills faran är över
  • gå inte ner i källaren.
• Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
  • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
  • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
  • tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det

Mer information om att skydda sig mot gas

• Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
• Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
• Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Strålningssituationen övervakas kontinuerligt med mätare i hela landet. Även små förändringar upptäcks genast och man informerar om dessa utan dröjsmål. För strålningsfara ges allmän farosignal.

Gå inomhus.

Stäng dörrar, fönster, ventilationsöppningar och luftkonditioneringen tätt för att radioaktiva ämnen inte ska komma in. Husets mittersta delar och källaren ger det bästa skyddet.

Jodtabletter

Ta jodtabletten först efter uppmaning av myndigheterna. Uppmaningen ges i radio eller teve. Jodtabletterna hindrar radioaktivt jod från att samlas i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. Vid farliga situationer ska tabletter inte hämtas utanför byggnaden. Jod kan skaffas på förhand på apoteket. Det bör finnas 2 jodtabletter per person i fastigheten.

Skydda mat och dricksvatten

Lägg livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller täta kärl. Kylskåp, frys och täta förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.

Att röra sig utomhus

Om du är tvungen att gå ut, använd täta kläder som täcker huden, till exempel ett regnställ.

Tilläggsinstruktioner

Ytterligare instruktioner får du av stadens räddningsmyndigheter, massmedia samt på sidan 867 i Yle Text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

• Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
• Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område. Fastighetens elleverantör är KSS Energia Oy. Elbolagets felanmälningsnummer är 05885111.
• Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
• Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:

Kontakta hisservicens feljour:

• Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy (2), 0800 15063) eller
• Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)

Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.

Erityistoimintaohjeita ravintolalle tulipalotilanteessa

1. Evakuoi asiakkaat ravintolasta kokoontumispaikalle
2. Sulje ovet estääksesi savun ja palon leviämistä
3. Hälytä palokunta soittamalla numeroon 112
4. Sammuta, jos palo on pieni eikä savua vielä ole
5. Rasvapalon sammutus vain tukahduttamalla, esim. kannella tai sammutuspeitteellä. Muista myös pysäyttää ilmanvaihto
6. Varoita niitä, jotka eivät ole välittömässä vaarassa
7. Opasta tai järjestä opastus ja esteetön pääsy pelastusyksikölle kohteeseen
8. Varmista, että kaikki ovat päässeet kokoontumispaikalle

Underhåll av skyddsrum

Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.

I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.

Observera även följande:

• Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
• En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
• För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
• När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
• Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.

Renovering av skyddsrummet

Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete

• En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
• Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
• Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
• Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
• Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
• Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
• Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
• Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
• Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
• Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
• Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
• Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
• Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
• Rengör ventilationskanalerna och filtren.
• Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
• Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
• Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
• Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
• Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
• I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
• Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
• Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
• Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
• Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
• Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
• Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.

Förvaring i fastigheten

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras. Det är lättare att förebygga eldsvådor än att släcka dem. Därför ska man veta vad som orsakar bränder och identifiera farofaktorerna i den egna närmiljön. Räddningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. förvaringen av lättantändliga material och andra inventarier i husens utrymmen. Kemikalielagstiftningen innehåller bestämmelser om förvaringen av brännbara vätskor och andra farliga kemikalier i utrymmen där de kan orsaka speciella faror. Även många ämnen som förvaras hemma utvecklar explosiva gaser som antänds av gnistor från t.ex. strömbrytare - det krävs således inte ens eld för antändningen. Hantera alltså alltid brandfarliga ämnen enligt instruktionerna.Det är absolut förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i lägenhetsförråd. Förvaringen av sådana i bostäder och garage begränsas.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Bostadslägnheter jämte deras balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen

• Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
  • sammanlagt högst 25 liter brännbara vätskor eller aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller gaser
  • högst 25 kilogram flygas
  • fyrverkerier, högst 5 kg (netto), ska förvaras i ett låst skåp och på avstånd från värmekällor och eldkällor som kan medföra att fyrverkerierna antänds
• Andra än ovan nämnda brännbara gaser får inte förvaras i en bostadslägenhet.
• Förvaring av onödiga varor i bostäder ska undvikas.

Utgångar, trapphus, korridorer inomhus, passager i källare och i lager

• Det är inte tillåtet att förvara några föremål.

Inventarieförråd

• Det är inte tillåtet att förvara brännbart material i dessa utrymmen.
• Flytgas får inte förvaras i inventarieförråden.
• Bensin, gasflaskor eller övriga brandfarliga vätskor får inte förvaras i dessa utrymmen.
• Fyrverkeripjäser får inte förvaras i bostädernas förvaringsutrymmen, i inventarieförråden eller i gemensamt använda utrymmen.

Under eller invid byggnader

• Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
• Sopkärl utomhus, även avfallsskjul, ska placeras minst åtta meter från byggnaden

Ett separat förrådsutrymme som hör till ett bostadshus

• Kan förvaras:
  • sammanlagt högst 50 liter brännbara vätskor och aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller brännbara gaser
  • högst 50 kilogram flytgas

OBS!

• I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Följande bilagor finns dessutom tillgängliga i Pelsu Räddningsplan:

• Kerroskuvat