Basuppgifter

Fastighetens namn	1157 - Ratamotie 1
Fastighetens adress	Ratamotie 1 02620 ESBO
Antal lägenheter	46
Våningstal	3
Fastighetens ägare	Espoon Asunnot Oy tfn 0935445000
Disponentbyrå	Espoon Asunnot Oy tfn 0935445000

Organisation

Värd för	Mauno Väyrynen Espoon Asunnot Oy tfn 0935445000 mauno.vayrynen@espoonasunnot.fi

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Västra Nyland.

Uppvärmningsmetod	Fjärrvärme
Huvudvattenkran	B-talon kellari
Värmefördelningsrum	B-talon kellari
Elcentral	B-talon kellari
Fastighetsskötsel	Tapiolan Lämpö Oy jourtelefon 0207505300
Samlingsplats	Pysäköintialue
Alternativ samlingsplats	Naapurikiinteistöt
Antal skyddsrum	1
Skyddsrummets placering VSS1	B-talon kellari

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag	Namn	Telefonnummer	Journummer
Servicebolag	Tapiolan Lämpö Oy		0207505300

Övriga viktiga nummer

Företagare	Telefonnummer	Jourtider
Allmänt nödnummer	112	24 h
Giftinformationscentralen	0800 147 111	24 h

Faror och deras effekter

En fara är en faktor eller omständighet som kan orsaka skada eller leda till en negativ händelse.Risk är den kombinerade effekten av sannolikheten för och allvarlighetsgraden av den skada som är förknippad med ett hot.

Risk och sannolikhet	Orsaker och konsekvenser	Beredskap
Brand (möjlig)	Orsaker till förekomst: Öppen eld, levande ljus, rökning, elektriska apparater, elcentraler och elinstallationer, fordon, brandarbete, matlagning, anlagd brand (överskott av brännbart material vid avfallspunkt, varor på byggnadens väggar, överskott av varor i trapphus) Konsekvenser: Personskador och skador på egendom	Användning av öppen eld endast under övervakning, ingen användning av trasiga elektriska apparater, brandarbete endast med brandtillstånd och kort, matlagning endast under övervakning, korrekt sopsortering, inget överskott av brännbart material lagrat i trapphuset eller på byggnadens väggar
Olycka (möjlig)	Orsaker till händelsen: Vinterhalka, snö eller is som faller från taket, fall i trapphus/gemensamma utrymmen/egen bostad, trafikolycka Konsekvenser: Personskada	Vinterunderhåll genom fastighetsskötsel (förhindra halka, snöröjning vid behov), rapportering av eventuella brister till fastighetsskötsel, försiktighet vid användning av trappor och särskilt utomhus på vintern, underhåll av allmänna utrymmen (t.ex. städning, inte förvara överflödiga föremål i passager)
Olyckor, vandalism, stöld (osannolikt)	Skäl för genomförande: Öppen/ olåst ytterdörr eller dörr till allmänna utrymmen, dörren öppnad för okänd person Konsekvenser: Egendomsskada, risk för personskada.	Håll dörrar till förråd och andra utrymmen låsta, öppna inte dörrar för okända personer, rapportera till underhåll om brister i dörrlåsningen upptäcks.
Vattenskada (möjlig)	Orsaker till uppkomsten: Bristande underhåll/kontroll, frysning, blockeringar, utrustningsfel, storm, stormvattenöversvämning Konsekvenser: Skador på egendom	Underhåll och skötsel av byggnadens rörsystem, användning av vattenapparater (tvättmaskiner) endast under uppsikt, utbyte av apparater säkerställer utbyte av läckagefällor, underhåll av dagvattenbrunnar
Strömavbrott (möjligt)	Skäl för genomförande: Blixtnedslag, storm, fel på utrustning Konsekvenser: Fel på utrustningen, förstörda livsmedel vid långvarigt strömavbrott, frysskador i bostaden på vintern	Hushållsartiklar, t.ex. ficklampa, ljus, tändstickor, reservströmförsörjning för laddning av mobiltelefon, livsmedel (torrfoder/konserver), varma kläder på vintern
Gasrisk (osannolikt)	Skäl för genomförande: Transport av farligt gods, brand i närheten Konsekvenser: Ta skydd på plats.	Följ myndigheternas anvisningar, se de allmänna anvisningarna för den allmänna farosymbolen.
Strålningsrisk (osannolik)	Orsaker till uppkomsten: Olycka med strålning Konsekvenser: Ta skydd på plats	Följ myndigheternas anvisningar, skydda hemmet, bekanta dig med anvisningarna i förväg

Brandsäkerhet

Räddningsstegar

Fastigheten har fönster och balkonger vars nedre kanter ligger högre än 3,5 meter över marken. Fönstren och balkongerna används som nödutgångar och det har monterats permanenta stegar till dem för att underlätta evakueringar.

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 3 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster eller en balkong i en lägenhet. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)

Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.

En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.

Avfallshantering

Avfallshantering

Placering	Pysäköintialue

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan

Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.

Berätta vad som har hänt

Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.

Ange exakt adress och kommun

Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.

Svara på frågorna som ställs till dig

Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.

Angera enligt givna instruktioner

Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.

Avsluta samtalet först när du får lov till det

Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt

• Har personen fallit eller svimmat?
• Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?

Kontrollera personens tillstånd

• Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?

Kontrollera andningen

• Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.

Gör nödanmälan

• Ring nummer 112.
• Berätta varifrån du ringer.
• Berätta vad som har hänt.
• Agera enligt anvisningarna.

Ge första hjälpen vid behov

• Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.

En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.

Observera patienten.

• Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.

Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten

• Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand

Rädda

• Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
• Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.

Varna

• Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
• Hänvisa människorna till samlingsplatsen.

Slå larm

• Ring nödnumret 112 på en säker plats.
• Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
• Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.

Släck

• Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
• Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
• Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.

Begränsa

• Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
• Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.

Vägled

• Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.

Vid utrymning är samlingsplatsen: Pysäköintialue

Alternativ samlingsplats: Naapurikiinteistöt

Verksamheten på samlingsplatsen

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

• ta hand om eventuella skadade
• ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
• meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig

• Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
• Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
• Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer

• Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
• Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
• Anmäl omgående
  • till servicemannen: Tapiolan Lämpö Oy, jourtelefon 0207505300
  • till disponenten: Mauno Väyrynen, tfn 0935445000
• Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
• Huvudvattenkran: B-talon kellari
• Värmefördelningsrum: B-talon kellari
• Elcentral: B-talon kellari

Ifall vatten hotar utanför byggnaden

• Utred vad som orsakar vattenhotet.
• Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
• Försök hindra att vattnet når byggnaden
  • med säckar
  • genom att använda plastövertäckningar
  • genom att leda bort vattnet från byggnaden
• Tillkalla mer hjälp vid behov.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

• Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
• Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
• Be om hjälp i mån av möjlighet.
• Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

• Gör inte motstånd.
• Gör bara det som den hotfulle ber om.
• Försök varna andra i mån av möjlighet.
• Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
• Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen

• Gå in.
• Stanna inne.
• Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
• Slå på radion och invänta anvisningar.
• Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
• Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

• Om du är inomhus och känner gaslukt:
  • stanna inomhus
  • de övre våningarna ger det bästa skyddet
  • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
  • stanna på de övre våningarna tills faran är över
  • gå inte ner i källaren.
• Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
  • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
  • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
  • tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det

Mer information om att skydda sig mot gas

• Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
• Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
• Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

• Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
• Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
• Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
• Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Bra att veta vid strömavbrott

• elektriska apparater som har varit påslagna (t.ex. spisar eller ugnar) ska stängas av så att de inte utgör en brandrisk när strömmen kommer tillbaka
• Kylskåpet och frysen slocknar och bör inte öppnas för att förhindra att maten förstörs.
• vattentillförseln kan avbrytas under ett strömavbrott, eftersom vattenpumparna drivs med el

I händelse av ett förväntat strömavbrott kommer ansträngningar att göras för att informera allmänheten i förväg. Det är inte alltid möjligt att ge information i förväg. Du kan få information om förväntade strömavbrott genom att följa myndigheternas information, till exempel via YLE.

Underhåll av skyddsrum

Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.

I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.

Observera även följande:

• Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
• En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
• För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
• När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
• Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.

Renovering av skyddsrummet

Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete

• En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
• Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
• Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
• Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
• Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
• Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
• Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
• Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
• Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
• Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
• Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
• Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
• Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
• Rengör ventilationskanalerna och filtren.
• Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
• Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
• Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
• Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
• Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
• I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
• Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
• Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
• Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
• Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
• Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
• Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.

Skyddsmaterial

Skyddsrumsmaterialet kan delas in i två kategorier: material för skyddsrummet och material för skyddspersonalen. Varje skyddsrum ska ha reserverats material som enkom är avsett för skyddsrummet, samt skyddsmaterial för den som sköter skyddsrummet och för dennes medhjälpare.

Under normala omständigheter kan materialet användas vid service och underhåll, förutsatt att materialet förvaras i fastigheten där de hör hemma. Verktygen som hör till skyddsrummet ska finnas tillgängliga när rummet tas i användning.

Bostadshusets skyddsspecifika material.

Namn	Antal
Bår	1
Vattenkonserveringsmedel	Enligt mängden
Järnspett	1
Märkningsskyltserie för skyddsrummet	1
Ficklampa	2
Hinkspruta	1

Skyddsrummets verktyg

Namn	Tilläggsuppgift
Verkstadshammare	2 kg
Spadmejsel	300 mm
Spetsmejsel	300 mm
Bultsax	ca 600 mm
Yxa	ca 400 mm
Fältspade	ca 500 mm hopvikt
Kofot	ca 600 mm
Handsåg	blad 500 mm
Järnsåg	blad 310 mm
Blad till järnsåg	5 st. i reserv
Skiftnyckel	max. öppning 35 mm
Skruvmejsel	spets 8 mm, blad 150 mm
Stjärnskruvmejsel
Snickarhammare	0,5 kg
Spik	2 kg, 75, 100 och 125 mm
Kniv	ca 200 mm
Räddningslina	d=12 mm, 20 m

Material för skyddspersonal i bostadshus

Material för säkerhets- och skyddspersonal	För varje påbörjat antal 100 boende
Skyddsmask och bfs-filter	2
Skyddshjälm	2
Skyddsglasögon	2
Första hjälpen-väska och skyddsförbandsförpackning	1
Första förband	2
Strålningsmätare/fastighet med över 100 personer	1
Jodtabletter	2/boende
Handbok i gårdsskydd (Handbok i säkerhet, SPEK)	2

Bevarande av

Förvaring av diverse föremål kan medföra risk för att brand uppstår eller sprids, förhindra säker utrymning i en nödsituation och göra det svårare att släcka en brand. Hantera därför alltid brandfarliga material enligt instruktionerna. Det är strängt förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i enskilda rum. Utgångar till byggnaden måste alltid hållas tillgängliga och obehindrade.

• Bostäder och tillhörande balkonger, terrasser eller liknande utrymmen
  • Förvaring av onödiga varor i lägenheterna skall undvikas.
• Utrymningsvägar, trapphus, interna korridorer och förrådsinfarter
  • Inga varor får förvaras.
• Under eller i närheten av byggnader
  • Inget brännbart material eller andra varor får förvaras på husväggar, inklusive soptunnor, kartongstaplar och lastpallar.

Anmärkning Kontakta alltid den lokala brandkårens brandinspektör i tveksamma fall.