Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

  1. bedöma faror och risker ur slutsatserna;
  2. säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
  3. information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
  4. eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

  1. risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
  2. personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
  3. räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
  4. räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  1. släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
  2. anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
  3. brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
  4. skyltning och belysning av utrymningsvägar;
  5. utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

  1. förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  2. vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
  3. vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
  4. vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

Jämsän seurakunnan Kuoreveden seurakuntatalossa kokoontuvat eri ikäisten kerhot, järjestetään jumalanpalveluksia ja muita tilaisuuksia. Rakennuksessa on myös työntekijöiden toimistotiloja.

Basuppgifter

Fastighetens namn Kuoreveden seurakuntatalo
Byggnadsalias Kuoreveden seurakuntatalo
Fastighetens adress Keskustie 23
35600 HALLI
Antal byggnader 1
Fastighetens ägare Jämsän seurakunta
tfn 040 8050000
http://www.jamsanseurakunta.fi
Byggnadsår 1973
Yta 580 m²
Våningar 2
Byggmaterial Tegel
Användningssyfte Samlingsplats

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Keski-Suomi. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 20 minuter.

Fastighetsskötsel Henry Väisänen
tfn 040 8050060
Elleverantör Kuoreveden Sähkö Oy
tfn 03 5320121
jour 040 0730370
http://www.kuorevedensahko.fi
Vattenbolag Jämsän Vesi liikelaitos
tfn 020 6382000
jour 040 0243561
http://www.jamsa.fi/fi/liikelaitokset/jamsan-vesi-liikelaitos
Fastighetens försäkringsbolag Pohjola Vakuutus Oy
tfn 03 030303
https://www.op.fi
Fastighetsägarens försäkringsbolag Pohjola Vakuutus Oy
tfn 03 030303
https://www.op.fi
Samlingsplats Seurakuntatalon parkkipaikka
Alternativ samlingsplats Terveyskeskus
Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran Rakennuksen takaosa, tekninen tila
Värmefördelningsrum Ulkona keittiön oven vieressä
Elcentral Viraston käytävällä
Ventilationsmaskin Diakoniatoimiston takana ja toinen nuorisotilassa
Nödstopp för ventilationen

Ilmastointikoneiden luona

Antal personer

Sammanlagt
Dagtid Kvällstid Nattetid
Vardagar 20 10 0
Under veckoslut 20 20 0

Organisation

Fastighetsförvaltare, ekonomidirektör, skyddschef Ilari Pallas
Jämsän seurakunta
tfn 040 8050011
ilari.pallas@evl.fi
Värd för Taloustoimisto
Jämsän seurakunta
tfn 040 8050000
jamsanseurakunta@evl.fi
Styrelseordförande Harri Niemelä
Jämsän seurakunta
tfn 040 8050071
harri.niemela@evl.fi

Fastighetens arbetarskyddsorganisation

Arbetarskyddschef Ilari Pallas
Jämsän seurakunta
tfn 040 8050011
ilari.pallas@evl.fi

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Gårdskarl Henry Väisänen 040 8050060

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Risker

Ur säkerhetssynpunkt innebär en risk kombinationen av sannolikheten för en olycka och dess följder. En viktig del av en säker fastighet är att identifiera säkerhetsrisker och bedöma följderna av dem. På de följande sidorna identifieras risker som riktas mot människor, egendom och miljö. För de identifierade riskerna har ett förslag tagits fram med åtgärder för att eliminera, minska och hantera risker. Endast en identifierad risk kan hanteras.

Riskklasser för fastigheten och personer:

  • Olyckor
  • Brandfaror
  • Vattenskador
  • Sjukdomsattacker
  • Fara för strålning eller gas
  • Stormskador
  • Inbrott, vandalism o.d.

Olyckor

Risker

  • fall
  • halkning
  • snubbling
  • ras av snö eller is på en människa
  • olyckor som drabbar barn på lekplatser
  • trafikolycka
  • drunkning

Följder

  • egendomsskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
    • Gårdskarlen ska genast underrättas om farliga platser.
    • I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
  • Barnlekplatser kontrolleras och underhålls regelbundet och observerade brister korrigeras utan dröjsmål.
  • Gårdsområdet hålls snyggt och i skick.
    • Vinterunderhållet sköts.
  • Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
  • Det har ordnats kurser i första hjälpen för personalen.
  • Första hjälpen-utrustning har anskaffats och den förnyas regelbundet.
  • Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.

Brandfaror

Risker

  • Mänsklig verksamhet
    • vårdslös rökning
    • glömda påslagna elapparater
    • brand orsakad av fett eller annan brand i köket
  • Elapparater
    • kortslutningar
    • trasiga elanordningar
    • spisplatta i gemensamma utrymmen
  • Mordbrand
    • olåst avfallsskjul
  • Säkerhetsarrangemang
  • Övriga

Brandfarliga objekt är bland annat klubbrum, tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.

Följder

  • egendomsskador
  • rökskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Mänsklig verksamhet
    • Brandsyn utförs varje år i fastigheten.
    • Säker utrymning ska organiseras:
      • Personalen håller utrymningsvägarna öppna.
      • aktivt ingripande vid brister.
    • Räddningsplanen ska uppdateras och läsas.
  • Elapparater
    • Elreparationer och -installationer ska utföras av en yrkesman som finns i TUKES register. Entreprenören ska ha tillräcklig behörighet för installationen och erfarenhet av motsvarande arbeten.
    • De elektriska huvudcentralerna är märkta och det förvaras inga föremål framför dem.
    • En spisplatta får inte användas som förvaringsplats för diverse saker.
  • Mordbrand
    • Samla inte på onödig brandbelastning.
  • Säkerhetsarrangemang
  • Övriga
    • Brännbara ämnen får inte förvaras i fastighetens vindar. Brännbara ämnen ska förvaras på anvisade platser.
    • Ventilation och sotning
      • Ventilationskanalerna rengörs i allmänhet vart tionde år

Vattenskador

Risker

  • Miljö
    • översvämning
    • häftigt regn
  • Konstruktioner
    • vattentätheten av konstruktioner brister
    • olycka som beror på bygg- och materialfel
    • rörbrott
  • Anordningar
    • trasiga tvättmaskiner och kylanordningar

Följder

  • egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Konstruktioner
    • VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
      • VVS-entreprenören ska ha tillräckliga installationsrättigheter och entreprenören ska ha utfört motsvarande arbeten tidigare.
    • Rörsystemens skick undersöks regelbundet.
    • Löv och skräp ska avlägsnas från tak och rännor.
  • Anordningar
    • Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
      • Filter och luddfilter i tvättmaskiner och diskmaskiner ska rengöras regelbundet.
      • Dammsug bakom kylskåpet en gång om året. I samband med detta, syna även i vilket skick kylskåpets kompressor och avrinningskärl är.

Sjukdomsattacker

Risker

  • hjärtinfarkt
  • insulinchock
  • hjärninfarkt
  • hjärnblödning
  • epilepsi
  • svimning

Följder

  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
  • Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
  • Det har ordnats kurser i första hjälpen för personalen.
  • Första hjälpen-utrustning har anskaffats och den förnyas regelbundet.
  • Vägledningen för ambulanser är ordnad och personalen har fått anvisningar om detta.
  • Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.

Fara för strålning eller gas

Risker

  • utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
  • olycka vid transport av farligt ämne
  • olycka i kärnkraftverk

Följder

  • strålningssjukdomar
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
  • Ventilationens nödstopp är märkt och personalen vet var det finns.
  • Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.

Stormskador

Risker

  • olika naturfenomen

Följder

  • elavbrott
  • egendomsskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Man ser till att byggnaden och utomhusomådena är i skick.
  • Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
  • När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
  • Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
    • lampa och batterier

Kriminell verksamhet

Risker

Följder

  • egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Inbrott
    • Märkning och fotografering av värdeföremål
  • Vandalism
    • Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
    • Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.
  • Personalen är förpliktad att anmäla om missförhållanden.

Säkerhetsarrangemang

Säkerhetsanordningar

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: Ilmastointikoneiden luona

Första hjälpen

Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.

  • Det har ordnats kurser i första hjälpen.
  • Ambulansen vägleds: Seurakuntatalon eteen.
  • Ansvarsperson för första hjälpen: Anne Lahtinen tfn 040 8050062.
Det finns förstahjälpen-utrustning tillgänglig i fastigheten enligt följande:
Förnödenhet Placering
Skåp för första hjälpen Lasten puolen eteinen
Skåp för första hjälpen Salin keittiön eteinen
Skåp för första hjälpen Toimistotilojen keittiö

Brandsäkerhet

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.

Samlingsplats: Seurakuntatalon parkkipaikka

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme, och som ger brandfara. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, varvid det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare. På grund av eldfaran från heta arbeten ska man alltid beakta alternativa metoder.

För att utföra eldarbeten krävs alltid tillstånd för heta arbeten. Personen som gör ett hett arbete ska alltid ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.

Övriga arrangemang

Ventilationsmaskin

Ventilationsmaskin
Placering Diakoniatoimiston takana ja toinen nuorisotilassa
Beskrivning Ilmanvaihtokoneen tyyppi: Ilmastointikone
Nödstoppets placering Ilmastointikoneiden luona

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt:

Seurakuntatalon eteen

Sjukdomsattack eller olycka

Utred och kontrollera
  • Vad har hänt?
  • Kontrollera personens tillstånd (vaknar eller andas han eller hon)
Ge första hjälpen vid behov
  • En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
  • Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
Gör nödanmälan
  • Ring nummer 112.
  • Berätta varifrån du ringer. Keskustie 23, HALLI
  • Berätta vad som har hänt.
  • Agera enligt anvisningarna.
  • Rapportera förändringar i patientens tillstånd till nödcentralen.

Brand

Rädda och varna
  • Rädda dem som står i omedelbar fara och varna andra.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Släck och begränsa
  • Försök släcka branden själv, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara.
  • Begränsa att branden och röken sprids genom att stänga fönstren och dörrarna till brandsektionen.
Slå larm
  • Larma brandkåren genom att ringa nummer 112 från en säker plats.
  • Berätta varifrån du ringer och var det brinner (adress och våning)och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen till platsen.
  • I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt: Seurakuntatalon eteen

Vid utrymning är samlingsplatsen: Seurakuntatalon parkkipaikka

Alternativ samlingsplats: Terveyskeskus

Brand – riktlinjer, när trygg utrymning är förhindrad

Ibland kan en brand som härjar på ett annat ställe förhindra trygg utgång från fastigheten. I dessa fall är det klokast att stanna kvar i ett utrymme där det inte finns rök, med dörrar och andra öppningar stängda.

Stanna kvar i brandsektionen där du befinner dig.
  • Det är tryggt att vistas bakom en branddörr. Branddörrar tål en eldsvåda i minst en halvtimme.
  • Följderna är ödesdigra om man hoppar från en hög plats, men inte om man stannar kvar på en rökfri plats.
Gå till ett fönster och väck uppmärksamhet. Om det inte lyckas, ring nummer 112.
Följ instruktionerna som myndigheterna ger.

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Seurakuntatalon parkkipaikka

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, börjar personalens representant leda verksamheten. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller ifall människorna bör hänvisas till en annan plats: t.ex. till en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten.

Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från ansvarspersonen. Fastighetens säkerhetspersonal leder verksamheten på samlingsplatsen. Säkerhetspersonalen informerar om hur situationen utvecklas och meddelar när det är tillåtet att återvända till fastigheten.

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade, meddela säkerhetspersonalen
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Terveyskeskus

Ifall samlingsplatsen inte är trygg, förflyttar man sig till en säker reservsamlingsplats som skyddsledningen specificerat separat. Vid behov anvisar även myndigheterna skyddsplatser för mer långvarigt skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Försök hjälpa dem så gott du kan.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: Henry Väisänen, tfn 040 8050060
    • till disponenten: Taloustoimisto, tfn 040 8050000
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: Rakennuksen takaosa, tekninen tila
  • Värmefördelningsrum: Ulkona keittiön oven vieressä
  • Elcentral: Viraston käytävällä
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Anmäl till fastighetsskötseln och vid behov nödcentralen 112.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

  • Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
  • Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
  • Be om hjälp i mån av möjlighet.
  • Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

  • Gör inte motstånd.
  • Gör bara det som den hotfulle ber om.
  • Försök varna andra i mån av möjlighet.
  • Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
  • Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Bombhot

Ett bombhot är ofta grundlöst och ges av en rubbad människa med det ska ändå alltid tas på allvar och varje hot ska anmälas till polisen. Det är viktigt att man i det läget inte tappar fattningen och håller sig lugn.

När ett hot ges per telefon

  • Håll dig lugn. Dra ut på samtalet.
  • Gör anteckningar. Anteckna hotet ordagrant till minnes.
  • Ställ frågor.
    • Var finns bomben?
    • Hur ser bomben ut?
    • När exploderar bomben?
    • Varför?
  • Försök väcka en medarbetares uppmärksamhet redan under telefonsamtalet så att denne redan under samtalet kan rapportera till personen som svarar för säkerheten.
  • Fäst uppmärksamheten vid uppringarens talsätt och röstnyanser.
    • Kan man höra dialekter eller andra särdrag i personens tal?
    • Är han eller hon upprörd?
    • Läser personen upp meddelandet från ett papper?
  • Lyssna även på bakgrundsljuden (t.ex. trafik eller samtal i bakgrunden).
  • Efter samtalet ska du meddela om saken till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal).
  • Ifall detta inte är möjligt, ring genast till polisen på tfn 112 och följ instruktionerna som ges på numret.

Ett misstänk föremål eller ett hotfullt brev

  • Rör inte vid föremålet.
  • Ifall det är fråga om ett brev eller annat liknande, som du redan har hanterat, lägg på minnet vilka ställen du har vidrört och lägg brevet t.ex. i en plastficka.
  • Anmäl genast till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal) och till polisen på allmänna nödnumret 112.
  • Spärra av området i mån av möjligheter. Tänk på eventuella polisundersökningar (fingeravtryck och fotspår är synnerligen viktiga bevis).
  • Hamna inte i panik. Följ polisens och säkerhetspersonalens instruktioner.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.
Gå tillväga på följande sätt
  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • håll dig inomhus, gå upp till övre våningar, lyssna på radion för att få mera information
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng ventilationsanordningar, stäng dörrar och fönster tätt.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrarna och hålla dig till utrymmen under vinden.
  • Om du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Strålningsläget övervakas kontinuerligt i hela landet med hjälp av mätare. Även de minsta förändringar i läget noteras genast och kommuniceras utan dröjsmål. Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.

Gå inomhus

Att skydda sig inomhus är den primära skyddsåtgärden i en nödsituation med strålrisk.

Stäng dörrar, fönster och ventilationsöppningar tätt för att förhindra radioaktiva ämnen att komma in. Husets innersta delar ger det bästa skyddet.

Jodtabletter

Att ta jodtabletter är den sekundära stödåtgärden, som rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.

Ta jodtabletten bara på uppmaning av myndigheterna. Du hör anvisningen i radio och TV. Jodtabletter förhindrar att radioaktiv jod samlas i skölkörteln, men skyddar inte mot annat. I en farosituation ska du inte avlägsna dig från byggnaden för att hämta tabletter. Du kan skaffa jodtabletter i förväg på apoteket. Det bör finnas två jodtabletter per person. I nödsituationer med strålrisk rekommenderar social- och hälsovårdsministeriet att ta jodtabletter för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.

Skydda maten och dricksvattnet

Skydda livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller tättslutande behållare. Kylskåpet, frysen och täta förpackningar är ett bra skydd mot radioaktivt damm.

Att röra sig utomhus

Om du måste gå ut, klä dig i täta kläder som täcker huden, såsom regnkläder. När du kommer in ska du klä av dig kläderna i farstun och tvätta dig själv noggrant. Använd andningsskydd eller håll en handduk eller hushållspapper framför munnen för att förhindra radioaktiva partiklar från att komma in i lungorna.

Ytterligare anvisningar

Du får ytterligare anvisningar av din stads räddningsmyndigheter, massmedierna och Rundradions text-tv på sidan 867. Du hittar också information på Strålsäkerhetscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott

Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande

  • Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
  • Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice (tfn 040 8050060).

Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena

  • Använd en ficklampa
  • Handled vid behov även andra

Befolkningsskydd

Fastigheten har inget eget skyddsrum. Fastigheten omfattas av det allmänna befolkningsskyddet. Räddningsväsendet har beredskap för regionalt befolkningsskydd liksom även aktioner i exceptionella situationer. Viktiga uppgifter är att upptäcka hot och varna om dem, upprätthålla möjligheter att skydda befolkningen samt se till räddningsaktioner. Målet är att verksamheten är så effektiv som möjlig i olyckssituationer under exceptionella förhållanden. Myndigheterna ger vid behov anvisningar om att förflytta sig till skyddsrummen.

Utrymning

Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.

Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.

Förvaring av inventarier

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Utgångar, trapphus, korridorer inomhus, vindar och passager i lager
  • Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
Vindsutrymmen
  • Det är inte tillåtet att förvara brännbart material i dessa utrymmen.
  • Förvaring av brännbara vätskor (t.ex. flytgas och bensin) är förbjuden.
Under eller invid byggnader
  • Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
OBS!
  • I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Bruksanvisningar för brandsläckare

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Sladdar för uppvärming av bilar

Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.

Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.

Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.

Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.

Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.

Nyckelsäkerhet

Det ska föras bok över överlämnade nycklar och kontroll över att nycklarna returneras, i synnerhet när arbets- eller boendeförhållandet upphör för en innehavare av nycklar.

Nycklarna överlämnas vid behov och mot kvittering. Nycklarna ska vara under ständig kontroll av personen som har kvitterat ut dem. Nycklar eller passeridentifikation som kvitterats för eget bruk får under inga omständigheter överlämnas till en tredje part.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.